Åkning utanför de preparerade backarna har nog alltid lockat till sig skidåkare i alla åldrar. Det är något med att försöka bemästra snön i skogen och få lägga ett spår i nysnön där ingen annan varit efter senaste snöfallet. känslan att vara först och uppleva det orörda. Men att bemästra åkning i opreparerad terräng är en konst i sig.
Tänk att vara först upp i liften efter nattens snöfall. Hitta en glänta där du kan lägga egna spår utan att någon hunnit dit. Höra hur skidorna skär genom den mjuka snön på ett förunderligt tyst sätt. Känna att du har kontroll. Gärna att det är så mycket snö att det sprutar upp över knäna. I sällsynta fall har du pudret upp till midjan Kanske den till och med tränger innanför skidglasögonen.Drömmigt eller hur? Men för att kunna riktigt njuta och få ut det mesta av dessa stunder krävs att du har tekniken. Och om du ska åka som de bästa, måste flera snöförhållanden bemästras och att inte rädas bristande skare eller då det redan är uppåkt i skogen. Helst ska det inte synas på åkningen hur knepigt det är. Det ska liksom bara flyta på av sig själv. Man vill att det ska se avslappnat ut även om mjölksyran sprutar ut genom öronen och tekniken utmanas till den yttre gränsen.
För visst är det en fröjd för ögat att se någon som har just denna förmågan att i ett och samma åk med varierande snöföre bara susa utför och det syns inte att det är bristande skare och kartongsnö mellan vindpinade skrovelflak och lössnöpucklar. Det flyter bara på utför.
Bäst snö i snöfall
Ofta är bästa åkningen de dagar när snön fortfarande vräker ner och sikten är snudd på noll. Det gäller att hitta känslan och vara beredd på överraskningar och ojämnheter i terrängen. Sånt som inte syns då allt är vitt. Men det är inte kul att klota i lössnö. Okej, du landar mjukt men om en skida lossnar kan det vara stört omöjligt att hitta den. Ofta letar man på fel ställe och skidan har med fart försvunnit långt under snön.
Skidorterna i Västerbottensfjällen satsar på offpist. Backar som inte prepareras och skog som röjts från sly. På många ställen fälls träd för att få en fjälldjungel att bli en gles skogsnedfart. Flera av liftanläggningarna har markerat offpistnerfarter med skyltar och hela områden, i direkt anslutning till övriga nedfarter och liftar ritas ut på pistkartorna.
Kan du som offpiståkare ta liften till lössnön så gör du det. Inte har man lust att knata iväg långt från backen ifall man inte måste. Hittar du offpiståkning genom att glida och staka lite från liften bredvid preparerad backe är det ju där man startar, självklart.
Friåkningsskidorna som säljs i dag är gjorda för åkning i lössnö, ja i all terräng och på besvärliga underlag. Materialen och uppbyggnaden gör det enklare att svänga i praktiskt taget all sorts snö. Breda skidor gör att du surfar högre upp i snötäcket. De är vridstyva även om de är mjuka vilket heller inte gör dem oävna att kanta på is och de klarar höga farter utan att bli nervösa.
Men som sagt, det är mer än bara utrustning som ska till för att bli en bra offpiståkare. Här ger vi några tips om vad som är bra att tänka på.
Konsten att åka offpist
Hitta rätt position
Att stå rätt på skidorna är avgörande för hur det går att åka. Utgångspunkten är att stå mitt på skidorna. Det vill säga att ha tyngdpunkten mitt ovanför fötterna. Terrängen varierar och i bland kan det underlätta ifall du lutar dig lite lätt bakåt. Men det är jobbigt i längden och gör du det för mycket blir det svårare att svänga. Alltså, behöver du luta dig bakåt så bör du göra det återhållsamt och endast under kortare perioder.
Åk med fart
Försök att från början få upp fart. Det är viktigt att hålla uppe farten under hela åket. Ett sätt är att börja rakt utför och sedan börja svänga. Har du inte fart riskerar du att fastna. Starta alltså åket i fallinjen.
Få in rytmen
Det är framförallt lättare att åka i lössnö om du har rytm i åkningen. Försök åka sväng i sväng men inte för korta svängar. Om du åker från en sväng till den andra kommer du få kraften med dig och det blir mindre jobbigt.
Markera sväng med stavar
Glöm inte bort att markera svängarna med hjälp av armar och stavar. Det blir då ett vridmoment som hjälper till att få runt skidorna. Men sätt inte i stavarna i snön så de fastnar. Åk med stavarna utan hand-
remmar. Skulle stavarna fastna är det risk för skador om händerna sitter fast i dem.
Planera åket och lyft blicken
Tänk igenom vart du ska åka så du inte blir kvar i en ravin, svacka eller för tät skog. Lyft blicken när du åker så du kan lätt hålla tempo mellan träden där det är glest och fint. Undvik grenar och allt för stora ojämnheter i terrängen.
Lavinutrustning och hjälm
Är du utanför det markerade skidområdet och i lavinterräng ska du alltid ha lavinsändare, spade och en sond. För att dina kamrater ska kunna hitta dig ifall en olycka skulle vara framme eller själv vara med och leta. Därutöver kan det vara bra att ta med sig en uppblåsbar lavinryggsäck.
Självklart viktigt är att använda hjälm vid all åkning.
Kolla väder och lavinfara
Innan du ger dig ut i den opistade terrängen bör du alltid kontrollera så att väderförhållandena är goda samt att det inte finns några lavinfaror. Inom det markerade liftområdet är det skidanläggningen och skidpatrullen du kollar med. Utanför och liftområdet är det lavinprognoser.se som har information om väder och lavinfaran.
Åk aldrig ensam
Om du skulle skada dig, bli begraven under snön eller av någon annan anledning inte kunna ta dig ner för egen maskin, kan det vara livsviktigt att ha en kamrat i närheten. Därav bör du aldrig åka ensam.
Guide och skidlärare
Om du inte känner till området eller är ny på detta är det alltid bäst att hyra en guide. Vill du sedan känna dig trygg och få tips om hur du ska åka är det ett tips med en skidlärare också.
Borgafjäll
Här har det huggits upp tio meter breda så kallade skiroutes i granskogen. De är medelsvåra offpistnedfarter från toppen av skidområdet och ner till fjällsluttningens fot.
Magnus Nilsson driver liftarna i Borgafjäll och drog igång bland annat cat-ski upp till Klöverfjället.
–Vi underhåller våra offpistbackar och de har blivit en viktig identitet för vår anläggning.
– Här finns nio offpistnedfarter med namn men de som hittar eller vill utforska vårt område har förstås mycket mer utanför preparerad pist.
– Min favorit är nog ”Hippirännan”. Den fanns här långt innan jag kom hit och har sedan röjts och fixats till genom åren.
Klimpfjäll
I Klimpfjäll har man ritat ut åtta namngivna offpistnedfarter på pistkartan.
Nils Åslund som driver guideföretaget Stalo Adventures och är aktiv ledare i Klimpfjälls Alpina Klubb.
– Det var ett tag sedan vi röjde offpistnedfarter i liftområdet, men vi försöker med ideella krafter från klubben göra det vi kan för att glesa ur i skogspartierna kring backarna.
– Det krävs nog i dag att man har bra offpist att erbjuda.
– Min favorit i Klimpfjäll nära backarna är nog ”Surken”. Det är en brantare offpistbacke längst väster ut nedanför kaffekåtan.
–Då vi åker mycket bräda här är det senaste för oss att åka ”obunne”. Det är en snowboard där man inte sitter fast med fötterna. Mer som en surfbräda.
Kittelfjäll
Kallas ofta offpistskidåkningens mecka. Liftområdet har en lång historik om att vara ett av landets bästa offpisområden. Det kryllar av opreparerade nedfarter mellan liftarna. I olika svårighetsgrader. Naturliga raviner där snön ofta blåser ner och bidrar till härlig puderåkning. En lång rad av uthuggningar i fjällbjörkskogen har det blivit genom åren där det är lätt att hitta sin egen favorit. Klassiska åk är Kålåradå, Storgrova och Min väg.
Tyler Curtis arbetar i skidpatrullen Kittelfjäll, är egen företagare i guidebranschen och jobbar med snö och laviner för Naturvårdsverket.
– I liftområdet röjer och glesar vi ut skogen varje år kring nedfarterna för att skapa bättre skogsåkning.
– Nytt för i år är att alla nedfarter öster om liften JanX kommer att fortsätta ytterligare 100 meter till en ny transportsträcka.
hängdriva som brukar bli här. Det gäller att få ner den innan den blir för stor och utlöser en lavin.
Hemavan
Hemavan utökar sitt skidområde med nya nedfarter i vinter. Annars röjs det varje sommar i de populära skogspartierna som ligger mitt i skidsystemet och nära liftarna. Mellanskogen är ett sådant område. Men då Kungsliften är öppen bjuder kalfjället på massor av liftnära offpiståkning.
Herman Fogelberg är pistör och säkerhetsansvarig i Hemavans liftanläggning.
– Skogen mellan pisterna med glest växande fjällbjörkar är i grunden naturligt glesa. Sedan hjälper vi till att hålla bort slyn. Sedan all skidåkning utanför backarna från Kungsliftens topp som alltid finns där och inte behövs röjas. Kalfjället passar alla, nybörjare och expert.
– Väster ut mot Syterbäcken kommer det i framöver byggas ett helt nytt boendeområde med nedfarter och liftar. Redan nu till vintern kommer man kunna åka i ny nedfart. Detta innebär givetvis nya utmaningar och tillgänglighet i skogen också. Det blir lättare att från Kungsliftens topp hitta bort för att lätt komma tillbaka mot liftarna.
– Mitt favoritområde är Mellanskogen. Det är varierande och ofta mycket lössnö efter ett oväder. Här kan man åka en hel dag och hitta ett nytt spår i varje åk. Man kommer ner med ett stort leende.
Tärnaby
Tärnaby kan förutom berömda världsmästarbackar bjuda på fina små branter här och där i skogen mellan pisterna. För att inte tala om baksidan på Laxfjället. Nu till vintern har man gjort i ordning och markberett Granbacken och Lillian, två klassiska nedfarter från Anjaliftens topp. Här kommer det inte pistas utan det blir rena offpistnedfarter. En offpistkarta finns på Tärnabys hemsida och man lägger ner mer arbete på att förbättra åkningen i skogen.
Massor av liftnära och lättillgänglig offpist ligger alltså ”up for grabs” i Västerbottens fjällvärld. Bara att hoppas att Kung Bore kommer med massor av det fina vita och sedan är det bara att tuta och köra. För oavsett alla övriga tips, att åka mycket och ofta är ändå det bästa man kan göra för att utvecklas. Så, hur många offpistrepor hinner ni med i vinter?
[Text och foto: Sam Hedman]
