Katarina Gregersdotter, universitetslektor vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, har forskat om deckare i flera år. Nu är hon aktuell i ett EU-projekt där hon är inriktad på Nordic Noir. – Kriminalberättelser är mer gränsöverskridande idag än någonsin, säger hon.
I EU-projektet Detect (Detecting Transnational Identity in European Popular Crime Narratives) som studerar utvecklingen av den kulturella identiteten i Europa är ditt fokus skandinaviska deckare – Nordic Noir – med inriktning på litteratur. Vad är det mest spännande du upptäckt hittills?
– Svår fråga att svara på, jag läser ett flertal romaner från olika europeiska länder och jämför dem med nordiska deckare. Jag tittar på hur olika teman beskrivs, bland annat trafficking och barn- och ungdomsbrottslingar. Vad jag kommer fram till får vi se!
Hur längre pågår projektet och hur ska det presenteras när det är färdigt?
– Slutdatumet är 2021. Projektet har så många delar och de presenteras allteftersom. En läroplattform (som ska vara tillgänglig för alla) om European Crime Fiction är under uppbyggnad, det anordnas konferenser, workshops och filmvisningar. De av oss som skriver artiklar – ja, där går det ju inte lika snabbt – det kan ta lång tid att få en artikel publicerad, ibland flera år.
– Jag har läst deckare sedan jag var barn och jag har ”alltid” älskat genren,
Har dina utomnordiska kollegor koll på Nordic Noir? Vad säger de om genren?
– De som läser mycket deckare läser rätt ofta – och tycker om – nordiska deckare nuförtiden, populariteten har ännu inte minskat. Jag har kollegor i Danmark som är med i projektet och de fokuserar på film och TV-produktioner, och jag litteraturen.
Hur har Nordic Noir-genren utvecklats sedan du började forska om den?
– Nordic Noir är ett samlingsnamn – främst använt i utlandet – för alla deckare från de nordiska länderna. Det säger sig självt att de skiljer sig mycket åt. Men eftersom så många nordiska författare översätts till många språk kan man se att det som anses vara ”typiskt” för Nordic Noir influerar den angloamerikanska utgivningen. Andra författare influeras mer naturligt av nordiska författare, på samma sätt som nordiska författare tidigare influerats av angloamerikanska dito.
När och varför kom du på att du ville forska kring deckare?
– Jag har läst deckare sedan jag var barn och jag har ”alltid” älskat genren, som liten var det främst på grund av gåtan och spänningen. Men det finns också mycket om går att kritiskt granska och det känns ganska viktigt att göra eftersom så många läser deckare. Många deckare är skrivna ”bara” för att underhålla, men många kommenterar också samtiden. Populärlitteratur behöver överlag diskuteras oftare.
… det som anses vara ”typiskt” för Nordic Noir influerar den angloamerikanska utgivningen.
Vem är din favorit bland nordiska deckarförfattare? Varför?
– Jag har många favoriter av många anledningar. Jag kan nämna norske Jo Nesbø och svenska Åsa Larsson. Båda har intressanta huvudpersoner och framförallt är de riktigt bra författare; språket är jättebra.
Deckargenren har exploderat de senaste åren, både när det gäller böcker och tv-serier. Vad tror du det beror på?
– Det finns nog flera orsaker. Den är ofta vardagsnära, det går att känna igen sig. Men det är naturligtvis skönt att få läsa om problem som till sist kan lösas. Sedan ska ju inte spänningen underskattas, den tror jag många människor söker.
Vad läser du helst när du inte läser deckare?
– Både klassiker och modernt. Några favoriter är Toni Morrison, systrarna Brontë, och Knausgård.
